Pranayama

2,5 vecka i Wellington, NZs huvudstad. Ett liv, totalt annorlunda mot livet i Queenstown. Här är kultur och här finns utbud av allt möjligt. Det är precis som om jag hoppat in i ett kapitel som redan är skrivet. Allt bara flyter på, jag möter människor som känns bekanta sen förut, jag bor i ett RAWfoodkollektiv, äter grönsaker å frukt och har just avslutat en YES+ kurs som lär ut olika andningstekniker, yoga och meditation. Den organiseras av The art of living (kolla www.artofliving.se, finns i Sverige), som jag med automatik involverats i. Efter en hel del prövningar av Ego vs. "Jaget", och tokiga flash mobs på stan har jag och Jana (en av mina själsvänner) tagit på oss att organisera ett free hug event på stan tillsammans med the art of living för att promota kursen och sprida kärlek.

Wellington och folket här får mig att släppa på mina egna föreställningar om mig själv och igår fann jag frihet och lycka på den högsta nivån när jag, på Cuba Street mitt i centre, spelade gitarr, sjöng, själv och i grupp, improviserade afrikansk dans, yogade samt deltog i en frozen flash mob med ArtofLoving gänget.
Vad är bättre än när någon tackar för den glädje vi sprider?

Jag har skrivit på kontrakt för förkolevik men har nu hittat mitt jobb där jag bestämt att jag vill vara. Så cross fingers, i början av veckan blir jag erbjuden ett jobb här! <3 Jag får stanna i huset, bor med 4-5 andra men flyttar in i Janas rum om några dagar.
Det är ett fantastiskt hus att bo i. Stort och vi organiserar massor med happenings här. RAWfoodknytis en gång i månaden, yogaclasses, presentationer.. På söndag har vi ett gig här å har bjudit in 600 pers ca.. Jag och Roh spelar å sjunger mye! Underbart!

Kiwidad har varit uppe och hälsat på i ett par dagar. Var som vanligt fantastiskt. Vi åt å drack å drack å åt. Mest kaffe. Å fortsatte som vanligt att filosofera om livet, kärlek, rädslor och annan livskunskap. Vi "firade" också han son, som är proffessionell rugbyspelare och vann nån stor titel förra helgen.
Underbara KD! Det är bra och skönt att ha han i samma land.

Pao min Pao. För er som minns henne. Min Thaimum! För uppdatering, vi har fortfarande kontakt och jag pratade med henne för ett par veckor sedan. Saker är annorlunda men ändå likadant. Svårt med kommunikation på telefon. Men kärleken består för evigt. Vi delar historier, drömmar och minnen med många. Vi går åt varsinna håll. Sen möts vi aldrig igen. I detta liv.

Just hemkommen från några timmars chanting å meditation och full med hindu-mat, icke raw. Tung å trött!

Natti xoxoxoxox